Traditioner och högtider

Det här kapitlet handlar om traditionella högtider i Sverige. Traditioner är ett sätt för människor att fira tillsammans och att markera viktiga tidpunkter under året. Men traditionerna förändras också i takt med samhället.

I Sverige har många traditioner rötter i den kristna religionen, eller ännu tidigare. Andra grundar sig i viktiga händelser i den svenska historien. Traditioner bidrar till kulturell samhörighet, men de förändras när samhället utvecklas. I dag firar till exempel många de kristna högtiderna på nya sätt, som inte är kopplade till den kristna tron.

En hel del av årets helgdagar, som jul, påsk och pingst, kommer ur de kristna traditionerna. Många i Sverige ser sådana traditioner som en viktig del av ett svenskt kulturarv, även om de inte själva är troende. Människor firar ofta högtiderna tillsammans med andra, till exempel i familjen. Flera av högtiderna är helgdagar, då människor är lediga från arbetet.

Nyårsafton den 31 december firas ofta med fester och middagar med vänner och familj. Precis som på många andra håll i världen firas det nya årets ankomst på natten med fyrverkerier.

Påsken är en kristen högtid. Den firas någon gång i mars eller april, för att minnas Jesus död under långfredagen och hans uppståndelse under påskdagen. På påskafton är det vanligt att äta ägg, lamm, lax och sill. Barn får ofta godis i påskägg, och ibland klär barn ut sig till påskkärringar.

Valborgsmässoafton den 30 april firas för att välkomna våren. Stora brasor tänds på kvällen. Vid brasan sjunger man ofta traditionella vårsånger, och ibland håller någon ett tal till våren. Valborgsmässofirandet är en gammal tradition.

På första maj firas arbetarnas dag internationellt. I Sverige är det också en helgdag, då alla är lediga. Dagen uppmärksammas av arbetarrörelsen, som arrangerar demonstrationer runt om i landet. Personer från fackförbund, politiska partier och andra grupper håller tal om sociala och politiska frågor.

Den 6 juni är Sveriges nationaldag. Dagen blev helgdag genom ett riksdagsbeslut 2005.

Datumet har historisk betydelse av två skäl:

På nationaldagen hissas flaggan och det hålls tal. Många kommuner ordnar också speciella ceremonier för att välkomna nya medborgare.

Midsommarfirandet handlar om att välkomna sommaren och ljuset. Midsommarafton firas alltid på en fredag, mellan den 19 och den 25 juni. Midsommarfirandet är en gammal tradition som kommer från tiden före kristendomen.

Under midsommarafton ordnar många fester utomhus. Man binder blomsterkransar och dansar, sjunger och leker runt en midsommarstång. Vanlig mat är sill, färskpotatis och jordgubbar.

Alla helgons dag är en kristen helgdag. Då går många till kyrkogården för att tända ljus på släktingars och vänners gravar, för att minnas och hedra dem som har dött. Alla helgons dag firas på en lördag i slutet av oktober eller i början av november.

Advent infaller de fyra söndagarna före juldagen den 25 december. Ordet advent betyder ankomst, och advent var traditionellt en förberedelseperiod inför julen.

Många har en adventskalender hemma, och barnen öppnar en lucka i kalendern varje dag fram till julafton. I de flesta hem hänger en lysande adventsstjärna i fönstret, och en adventsljusstake med fyra ljus står på bordet. Ett ljus tänds varje söndag fram till jul.

Under katolsk tid firades helgonet Lucia den 13 december. Under 1800-talet började luciafirandet få den form det har i dag. Firandet handlar mycket om att sprida ljus när det är som mörkast på året.

Det arrangeras luciatåg i skolor och på många andra ställen. En person är Lucia och bär en ljuskrona på huvudet, medan de andra deltagarna bär ljus i händerna. De sjunger speciella sånger som handlar om Lucia och om julen. Den här dagen brukar man bjuda på lussebullar med saffran.

Julen är traditionellt en kristen högtid för att fira Jesu födelse. I Sverige är julen en stor familjehögtid. På julafton den 24 december samlas familjer för att umgås, äta särskild julmat och ge varandra presenter, julklappar.

Många tar in en gran i huset och dekorerar den med ljusslingor, kulor och glitter. Vissa går upp tidigt på morgonen den 25 december för att delta i en gudstjänst i kyrkan som kallas julotta. Många firar jul som en familjehögtid även utan religiös betydelse.

När människor flyttar till andra länder tar de med sig traditioner och anpassar dem till de platser och människor som de möter. Några exempel på traditioner som har kommit till Sverige med invandrare är:

Källa: Sverige i fokus, s. 45-47.