Mediernas roll

Det här kapitlet handlar om medier. Medier kan vara allt från tidningar, film, radio och tv till internet och sociala medier. I medierna sprids nyheter, kunskap och information som påverkar alla människor i ett samhälle.

I en demokrati som Sverige är medierna fria. Två grundlagar, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, skyddar rätten att fritt säga vad vi tycker och att sprida åsikter. Staten kan inte bestämma eller påverka vad som sägs i medierna.

Medierna informerar om nyheter. De fungerar också som en plats där människor fritt kan diskutera samhället och det som händer där. Dessutom är medierna viktiga för nöje och underhållning.

Journalisterna ska kunna granska politiker och andra personer som har makt. Därför finns offentlighetsprincipen, som gör den granskningen lättare.

Offentlighetsprincipen betyder att allmänna handlingar från myndigheter är offentliga. Vem som helst har rätt att ta del av dem, om de inte är hemliga (under sekretess). Journalister kan därför begära ut e-post och andra handlingar från myndigheter, för att granska hur beslut har fattats.

Det är också viktigt att det finns många olika medier som ger oss nyheter. Staten ger därför ekonomiskt stöd till nyhetsmedier och dagstidningar.

En person har rätt att lämna uppgifter till tidningar, radio och tv utan att straffas för det. Den som lämnar uppgifter till medierna har också rätt att vara anonym.

Tidningar, radio och tv har en ansvarig utgivare. Utgivaren är juridiskt ansvarig för det som publiceras. Det betyder att utgivaren måste följa lagar som skyddar mot förtal och kränkningar.

Journalister ska kontrollera uppgifter med flera oberoende källor och kontrollera att källorna är pålitliga.

Det finns en stor mängd olika tidningar och tidskrifter i Sverige. Det finns också kommersiella radio- och tv-kanaler. De får sina inkomster genom att sälja reklamplats eller genom att människor betalar för att se en särskild tv-kanal.

Medier som finansieras med reklam drivs ofta av privata företag. Det kan vara dagstidningar och kvällstidningar som sprids lokalt eller över hela landet. Vissa tidningar går att prenumerera på, medan andra säljs som enskilda exemplar varje dag. Tidningarna får också inkomster genom att sälja plats för reklam.

I dag finns de flesta tidningar också på internet, där de uppdateras med nyheter flera gånger per dag.

Tre medieföretag har ett speciellt uppdrag i Sverige:

SR, SVT och UR kallas för public service. Public service-företagen ska erbjuda många olika typer av program.

Företagen ska vara oberoende av politiska och andra intressen. De ska rapportera om samhället och låta olika åsikter komma till tals, utan att välja sida. De ska ha ett brett utbud av program med nyheter, sport, underhållning och kultur.

Public service-företagen får inte tjäna pengar på reklam. De finansieras i stället genom en avgift som tas ut via skatten. Syftet är att alla i landet ska ha tillgång till saklig information, oavsett var man bor eller hur mycket pengar man har.

Vem som helst kan skapa innehåll på webben och i sociala medier. Det betyder att innehållet som sprids där inte kontrolleras på samma sätt som innehållet i andra medier.

Information kan hämtas från olika källor, till exempel tidningar, böcker, webbplatser, sociala medier, tv och radio. Men allt som publiceras i medierna är inte alltid korrekt. Falska uppgifter kan spridas snabbt och påverka människors åsikter.

Att kontrollera och granska information kallas för att vara källkritisk. Det innebär att ifrågasätta och kontrollera om det man läser, ser eller hör är korrekt.

Källa: Sverige i fokus, s. 20-21.